1,5cm plus


Jag insåg att jag hade missat mätningsdagen i fredags. Glömde bort att jag skulle göra det en gång i månaden hemma. Kom på det när en nya bekantskap smsade sina viktresultat till mig. Så mätte i måndags dvs igår ist. Och jag dog nästan lite. Hade lagt på mig 1,5cm runt midjan på en månad. Va fan tänkte jag. Knäckt direkt. Och jag började genast analysera varför detta hänt.

* jag tänkte graviditet. Men känner mig inte gravid. Det var min första tanke. Jag har ju de senaste dagarna märke att något va skumt då bh bandet sitter lite mer åt en vanligt.

* jag tänkt liksom inte att det kunde beropå maten. Jag äter ju inga större mängder. Tycker jag själv. Men måttbandet visar ju annat.

Igår höll jag kacl nivån med god marginal. Skippade colan helt och drack vatten hela dagen till måltider och när jag var törstig. Låg på gult tom när jag gick o la mig. Gick ingen promenad igår så hade bara ca 94 kacl till godo.

Idag har det varit svårare. Ett enormt colasug. Som resulterade i cola. Migrän större delen av dagen. Lunchen blev inget bra trots att det var ett gammalt viktväktarrecept jag körde på.
(Rostade dubbelmackor, mjukost och tonfisk emellan) för många kacl. Plus att jag körde cola o en 35 gram geisha till efterrätt. Har dock mer träningskacl idag. Hoppas jag kommer iaf på grönt.

Nu tänkte jag lägga in de sista jag åt i dag, mos o fisk till middag. Vila bort min huvudvärk.

/sofi

Livet får en nytändning

 
På måndag, som jag sagt några gånger till folk hit och dit vid det här laget så börjas det på allvar. 
 
Mitt liv tar en ny vändning nästa vecka. när det gäller allt i stort sett. jag ska börja plugga, på distans. jag ska komma igång med mina viktproblem igen. nya rutiner ska fungera. jag är skitskraj över allt då jag känner att jag inte har någon kontroll just nu. Det är så mycket. Tankar som dyker upp i min hjärna, "hur ska jag klara detta", "hur ska jag orka". "Hur ska jag fixa detta med plugg när man har fyra barn och inget läshuvud alls". Känns som jag tar mig lite vatten över huvudet här. Men på något sett måste det gå. håll tummarna för mig!!! 
 
/sofi
 
 
 

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0